Liitenbrunett

Det blev en spontantripp till en av mina bästa vänner nu över helgen. Det var ett bra tag sedan vi träffades ordentligt så när hon endå var i Västerås för att fixa lite så bestämde vi oss för att jag skulle följa med henne tillbaka. Så himla skönt att lämna Västerås och allt bakom sig för några dagar men det skönaste är endå att träffa bästa Hulda ett par dagar. Att vara här blir som att kliva in i en helt annan värld, det här stället förknippar jag bara med bra saker och jag älskar det. Vi har bara tagit det lugnt i solen, badat och snackat skit. Ïgår red vi en sväng också, det var ett bra tag sedan så det var riktigt skönt. Tidigare blev det ju att man red näst intill varje dag men nu blir det nästan ingenting längre.. Såå det var härligt!
Just nu sitter jag och äter jordgubbar med mjölk och har världens sötaste katt i knät, myspys!
Min mobil dog igår och jag har inte haft alltför bråttom att ladda den om jag ska vara ärlig. Det var så himla skönt att slippa höra den plinga och ringa hela tiden. Jag har absolut ingenting emot att mina vänner hör av sig, det skapar bara ett leende på mina läppar. För de vet vart de har mig och hur mycket press jag pallar med.. Men när folk börjar tjaffsa om onödiga saker eller skapar situationer som inte finns, då kan jag lika gärna ha telefonen urladdad för det orkar jag verkligen inte med. Jag gör mitt bästa för att göra alla till lags men jag kan inte vara överallt på en och samma gång. Det är fysiskt omöjligt! Just nu finns de vissa människor i min närhet som står i full fokus utav olika anledningar och de behöver mig mer än normalt just nu. Och jag tänker finnas där, fullt ut! De flesta förstår det och vet att att bara för att jag inte ringer hela tiden, skickar lika många sms eller finns tillgänglig precis hela tiden så tycker jag fortfarande lika mycket om dem för det. För det här är bara tillfälligt, tills de här människorna kan stå på egna ben igen utan att ramla. Vem vet, nästa gång kanske det är eran tur att snubbla, skulle ni då inte vilja att jag stod där och tog emot er?! Önskar alla var lite mindre själviska!
Är så fruktansvärt trött på alla självupptagna människor så jag skulle kunna spy. Så jag säger det igen, bara för att jag inte skickar sms varje dag, ringer varje kväll så har eran betydelse för mig inte minskat. Jag orkar helt enkelt inte ta hand om alla andra när jag knappt orkar ta hand om mig själv. Jag har precis kommit på banan igen och känner att jag faktiskt mår jäävligt bra. Och jag tänker inte sumpa det på grund av att jag ska missunna mig själv. Att ta hand om sig själv är inte det samma som att vara självisk, för att kunna ta hand om andra måste man ta hand om sig själv! Nu blev det ju jätte rörigt men jag hoppas att ni förstår..
Nu ska jag ta och joina Hulda ute på trappen, skönt med kvällsssol mjaaou!
PUSS

Finaste bäste vän <3

I år firade jag och mina underbara vänner midsommar at my place!
Hela dagen gick åt till att fixa och trixa med alla förberedelser men jag fick hjälp med det sista utav mina brudar.
Runt sju tiden på kvällen började folket droppa in och jag utnämnde Sebbe till min personliga GrillMaster, ett jobb han kanske inte tog på fullaste allvar haha. Efter en rad misslyckade försök med att tända grillen så lyckades vi tillslut och jag kunde servera alla kött, potatisgratäng och sallad. MUMS! 
Efter maten blev det en omgång kubb, killarna mot tjejerna och jag måste ju erkänna att vi förlorade. Men jag kan ju inte säga att någon var så bra egentligen haha, pinnarna flög över hela trädgården. De andra hann även med att spela lite fotboll medans jag plockade och fixade efter maten. Mitt alkohol intag var minimalt haha! Senare blev det även efterrätt, pannacotta med bärsås och färska svenska jordgubbar, tror det var uppskattat för det tog slut trots att jag gjorde några potioner för mycket hehe! Det blev även lite sanning eller konsekvens, den elaka versonen, så klart. Haha blev några heta stunder där med spontan kyssar och slickande på varandras magar. crazyshit bitches!
Precis som alltid så spårar våra fester ganska hårt till och från. Jag vet inte hur vi lyckas men på något sätt gör vi det. Och det är rejält. Som tur är gick ingenting sönder och alla höll sig någorlunda vakna, då är det godkänt! Sen hur det såg ut i övrigt behöver vi ju inte gå in på i närmare detalj. Men gaalna saker hände vill jag lova..
Det var egentligen inte ens okej, men på något sätt blir sånna saker okej i vårat sällskap.. hmm.. inte bra..
Runt två blev alla lite smått otaggade på grund av lite olika saker och vi bestämde oss för att tagga ner. Blev mys på inglasningen med tända ljus och kortspel igen. Efter det började folk finna sig tillrätta lite här och var i huset och på altanen, så efter att jag sett till att alla hade sovplats tänkte jag gå och lägga mig i min säng. Men icke, den var så full som den kan bli. Där låg nämligen tre utslagna pojkar och fnittrade, loovar värre än fjortisar! 
Jag vägrade ganska hårt att slå mig ner mellan dom så det slutade med att två av dem låg kvar i min säng och jag och den tredje fick trängas på en madrass på golvet eftersom det var den enda sovplatsen kvar. Inte alltför skönt kanske men vad gör man inte för sina vänner liksom hehe ;)
Dock övergav jag madrassen i morse och kröp upp i sängen endå, ville helst ha min rygg kvar liksom!
När alla hade tagit sig hem i morse och jag gick upp beredd att få se världens berg i köket så blev jag en aning chockad. Det fanns nämligen inte ens en flaska kvar, min kära mor hade varit så snäll och städat. kärlek,!
Dock såg ju altanen ut som ett bombnedslag vid en närmare titt!
Meen på det stora hela måste jag säga att det blev en lyckad kväll endå. Våra kvällar är alltid kaosartade och det är alltid något som händer, det enda värre än det andra, så den här kvällen var inget undantag!

I morse ställde jag för en gångsskull klockan, nog för att det var klockan 11, men jag ställde den trots allt haha! Måste erkänna att det var bra kämpigt att komma upp men upp kom jag. Fixade i ordning mig lite lätt och taggade sedan ner på stan för att möta upp bästa bror! Vi bestämde oss för att ta en sallad på (älskade) Vivaldi och snacka om allt mellan himmel och jord. Skönt var det att dela lite tankar med någon vettig människa haha! Därefter var vi förbi en sväng hos Silvano som jobbar på den nya glassbaren i gallerian så vi kände oss tvugna (!!) att provsmaka hehe. Himelskt gott var det, som vi blivit lovade hehe. Tur att det var små potioner säger jag bara. Var även förbi bästa Toby på hans jobb och snackade lite skit, haha min solstråle, älskar dig! Vi hann även med att spendera lite pengar hihi, underbart. Hela dagen avslutades på gymmet där jag sprang en halv timme och körde fys där på. Benen var något trötta sen igår men skönt var det hihi!
Med mig hem idag fick jag;
* Ett par sandstone färgade shorts med högmidja, (knyts till rosett högst upp)
* Ett par svarta leggins med "hål", svart spets i hålen. ( lite mer stilrent än bara "hål")
* Balsam från Aqua
* Body Butter, Mango.
* Coconut shimmer body lotion (MUMS)

Nu blir det att hoppa in i en varm och skön dusch, kommer en uppdatering senare bitches!
PUSS

Shiieet, ibland överträffar jag verkligen mig själv. Nog för att jag tränar näst intill dagligen men idag överraskade jag till och med mig själv. Tanken var att jag skulle gå milen runt men det slutade med att jag endast gick den första kilometern sedan sprang jag resten. Vart energin kom ifrån har jag ingen aning men jag hoppas att den stannar! Det var så himla skönt verkligen. Perfekt väder och underbar musik i lurarna, mjaaou me like it!
Jag har kommit på mig själv att jag har börjat tagit väldigt lätt på saker, saker som utan tvekan hade påverkat mig på ett annat sätt för några månader sedan. Det är som att min "ryggsäck" är full och jag helt enkelt inte kan ta åt mig mer. Det är som att saker som händer inte berör mig på samma sätt längre, och jag har inte bestämt mig om det är bra eller dåligt än. hmmm?!
Kanske jag omedvetet stoppar undan allting endå och släpper fram det när jag känner att ryggsäcken börjar tömmas med tiden. I så fall är det ju inte så jätte bra kanske. För jag vill inte stå där en gång till då allting kommer på en gång, som en blixt från klar himmel, nej usch! Jag får helt enkelt hoppas på att jag helt enkelt har lärt mig vad som är värt att reflektera över och vad som inte är. Nu får jag helt enkelt ta och plocka fram en sak i taget för att se om det är värt att hålla kvar vid eller om det helt enkelt bara är att kasta bort. Jag skulle tro att mycket av det skit jag samlat på mig de senaste åren behöver jag inte ens ägna en tanke åt, de sakerna är lika bra att droppa på en gång nu när jag äntligen har tagit något slags avstånd från det och kommit till ett avslut.
För det är så det känns, jag har någonstans kommit till en punkt då det faktiskt känns okej att släppa taget om gammalt och gå vidare. Vad det beror på vet jag inte riktigt, men jag måste säga att det är en enorm lättnad. Jag tror att när det inträffar något sånt här, som när en person går bort, då får man ett annat perspektiv på saker och ting. Jag säger inte att problemen blir lättare eller känslorna förändrade, men jag tror att man på något sätt börjar se annorlunda på saker. Man ser sådant som man inte har tänkt på förut och prioriterar kanske annorlunda...
Jag tror man lär sig att uppskatta det man har på ett annat sätt, att inte ta saker och ting för givet.
För det är precis vad alla gör hela tiden. Man räknar med att bara för att en person alltid har funnits där så kommer den alltid finnas där. Man lurar sig själv med någon sorts falsk trygghet.
"Det kan inte hända mig" - syndromet. Och det är den största lögnen man kan dra för sig själv.
Jag kommer helt klart att ärera det jag har på ett annat sätt nu, aldrig att jag kommer ta mina nära för givet. För dagen kommer då de inte kommer stå vid min sida längre. Och att då leva med vetskapen att jag tog dem för givet och inte visade uppskattning för vilka de var och vad de gjorde, det skulle jag aldrig klara!
Det finns några få i min närhet som jag älskar överallting annat och det ska jag låta dem få veta..
Så tänk på det, tänk på vad eran familj, vänner pojk- respektive flickvänner egentligen gör för er. Ta aldrig någon du älskar för givet, livet är åt helvete orättvist och vad som helst kan hända. Jag menar inte att man ska gå runt och vara rädd för att förlora dem man älskar, absolut inte, men ta aldrig någon du älskar förgivet!

Jag har turen att omges av de bästa,

bildernas ordning har absolut ingen betydelse!
Och jag hade endast några få bilder på mig och mina vänner tillsammans.
Så bara för att just du inte var med på bild så betyder det inte att du betyder
mindre för mig. Jag älskar er och det vet ni, oavsett om ni är med på bild eller inte!
<3

Ibland tar livet en oanad vändning, saker utom våran kontroll sker. Som när en älskad person lämnar oss för gott.        Vi vet mer än väl hur livet fungerar, men det är som att vetskapen inte har någon betydelse när man väl står inför det faktum att man har förlorat någon man älskar. Det spelar ingen roll att det är så här livet ser ut, det hjälper inte någonstans! När det dessutom handlar om barn eller vuxna människor som inte har gett världen vad de har kvar att ge är fel. Det är helt fel, det är inte så det ska gå till. Alla vet att en människa inte ska dö förens den är gammal och det faller sig natruligt, det vet alla, för att det är så det är, så fungerar livet!
Trots det, trots att vi alla vet hur livet fungerar så står vi här nu, hjälplösa i något vi inte kan påverka.
Jag kommer ihåg en liten oskyldig dikt från när jag var yngre, plötsligt har den fått en mening!
"När du dör behöver jag inte vara orolig,
det är då Gud vill ha tillbaka sin bästa ängel.

.Vila i frid.
- du lever med oss i våra hjärtan

Haha alltså jag säger bara vilken tur att jag har varit ensam hemma idag alltså! Jag började dagen med att städa till högsta volym på musiken. Sprang runt här halvnaken och lekte rockstjärna, typ haha! Hoppas inte grannarna såg mig. Medans jag städade hittade jag mig gamla cam som legat gömd ett bra tag. Så jag startade upp den och försökte ta lite bilder för skojsskull haha O-M-G. Skrattade så att tårarna sprutade vill jag lova.. Herregud!
Nu blir det en snabbis ner på stan sedan bär det iväg till gymmet, pumpa vare!

Good morning sunshines, rise and shine!
Vaknade upp av att min mobil låg och tjöt (måste lära mig att sätta på ljudlöst (!!) ) Jag hade ungefär 15 olästa sms från mina nära och kära som förtillfället arbetar om dagarna och beklagade sig över att jag låg och sov hihi! Jag måste erkänna att bara därför låg jag kvar i sängen tio minuter extra, det var så himla sköönt verkligen!
Tog ett bra tag innan jag somnade i natt, låg och tänkte på allt möjligt kan man säga. Jag kom fram till att det är nog många som lätt missuppfattar mig i vissa situationer. Jag är en sådann människa som inte kan ta ett nej utan att få veta varför. Och det är väll på gott och ont.. Eller jo det är klart att jag accepterar ett nej när det kommer men jag vill alltid veta varför, för det ligger alltid någonting bakom och det är det jag är intresserad av. Så har jag nog alltid varit, - varför är det så? varför blir det så? varför gör du så? varför sa du så? Ah ni förstår.
Det är inte det att jag inte accepterar ett nej, bara det att jag vill veta varför saker och ting blir som det blir..
För det finns alltid en anledning till varför man gör som man gör och vilka beslut man tar. Jag kan förstå att det kan uppfattas som drygt ibland, men samtidigt så anser jag att jag har en viss rätt att veta varför om saker och ting gäller mig. Jag använder det bara till att arbeta med mig själv, för att hela tiden bli mer och mer stabil..
Jag bokstavligen talat hatar när folk ger mig ett simpelt svar när det gäller något viktigt, något som betyder något. Jag kan inte landa och få ur det ur mitt huvud förens alla frågor är besvarade och det är så sjukt jävla jobbigt (!!)
Nooog om det, nu ska jag dra milen en sväng och hoppas att det inte regnar!
Senare blir det gymmet!
PUSS

Just nu är jag så jävla trött på folk så jag skulle kunna spy rakt ut verkligen. Jag mår illa bara jag tänker på hur alla betér sig. Herregud jag vet inte ens vad jag ska säga längre, blir lika chockad varje gång. HUR kan man finna nöje i att trycka ner varandra och snacka så jävla mycket skit bakom varandras ryggar?! Hur orkar folk ständigt hålla på att hävda sig vad det än gäller?! Om man skulle stanna upp mitt i allting och låta var och en analysera sig själva så tror jag att alla skulle skämmas något så otroligt jävla mycket över deras egna beteende. Jag säger inte att jag är bättre än andra, men däremot säger jag att jag tar avstånd till allt vad skitsnack heter! Jag har analyserat mig själv och insett att jag tänker inte vara en del av allt det här otroligt barnsliga och äckliga spel. Och om det betyder att jag blir utanför systemet so fine, det jag förlorar genom att vara ärlig är bara människor som får mig och andra att må dåligt. Och jag tror jag klarar mig utan dem faktiskt!
För tro det eller ej, i slutändan så är det trots allt alla de här äckligt falska människorna som kommer stå där själva en vacker dag och då har de ingen kvar. Och när man väl står där själv så är det jäävligt lätt att ångra sig men dessto svårare att övertyga andra att man ändrat på sig..
Det allra värsta är att allt det här förekommer bland människor som i grund och botten är vänner. Människor man egentligen bryr sig om men som anses som ett hot då de kanske lyckas när man själv inte gör det. För mig är allting det här sjukt, bara sjukt, jag förstår inte hur man kan leva så här, men jag ser det varje fucking dag endå!
Jag umgås mest med äldre killar just av den här anledningen. Där finns inte samma desperation av att hävda sig. Inte på samma sätt iaf, där är problemen av andra slag..
Men såklart är detta ett självklart diskussionsämne och helt plötsligt är man HORA. Jahaja, det var ju, intressant!
Ni ser själva, när det inte finns någonting att prata om så hittas det genast på någonting, som taget ur luften. Alltså jag blir trött bara jag tänker på det. N-Ä-R-S-K-A-M-Ä-N-N-I-S-K-O-R-V-Ä-X-A-U-P-P-?
Jag är så jävla less just nu att jag skulle kunna hålla på att skriva i evigheter verkligen..
Men som tur är att på grund av allt det här så är det så fruktansvärt lätt att ta reda på vilka som är falska och vilka som är äkta, de utmärker sig ganska väl i mängden om man säger så. All kärlek till dom..
Jag bokstavligen talat hatar människor som från ingenstans tror att man står varandra väldigt nära. Människor som slänger ur sig jag älskar dig till första bästa person och som bryr sig mer om att vara snyggare än den bredvid. Jag menar, det måste ju vara tufft att inte bli född snygg!
*OBSERVERA ATT JAG DRIVER SÅ NI BEHÖVER INTE SLÄNGA IVÄG NÅGON ONÖDIG KOMMENTAR*  
- tack!

För mig är du ovärdelig, för mig är du underbar.
Jag kan skatta mig lycklig som en så fin vän har.
Av mig är du älskad för den du i grund och botten är,
vad som än händer så kommer jag alltid stanna här.
Tillsammans går vi livets tuffa väg hand i hand,
men vi gör det åtminstonde med varann.
Jag älskar dig! <3

För jag har tagit studenten, för jag har tagit studenten, för jag har tagit studenten, fyfan vad jag är bra - hihi!

I fredags kom dagen som varit i fullfokus de senaste veckorna, den efterlängtade studenten. Även om vädret inte var på topp (kunde ha varit värre !!) och jag fixade det mesta i sista minuten så var det en dag som jag aldrig kommer att glömma. Vi började dagen klockan 7 med champangefrukost hos en tjej i klassen där vi åt och drack gott. Trots att klockan inte var mycket så var alla pigga och förväntansfulla hihi. Sedan drog vi oss mot skolan för betygsutdelning och avslutning i aulan. Därefter var det dags att springa ut (iiiiiiiiiiih)! Eftersom att min klass vann utklädnadsshowen för Wenströmska så var det alltså vi som fick springa ut först och möta det oändliga havet av människor och skyltar. Efter lite härj och tacktal av Jonas så kastade vi oss ner för rutschkanan (stavning?!) för att möta våra familjer, släkt och vänner. Det blev en massa kramar, tårar och grattis innan vi tillslut hade samlats allihoppa igen för att kliva på flaket och åka ner på stan. Och fan vad roligt det var haha! Vi skrek, hoppade, dansade och sjöng för fulla muggar, eller i vissa fall tomma haha! I ungefär två timmar åkte vi runt innan det var dags att hoppa av och åka hem för att ta emot alla på respektive mottagningar.
Hemma åt vi jätte god mat och jag fick jätte fina presenter hihi! Blandannat ett par wesc hörlurar, en triwa klocka, snö of sweden smycken och mycket mer fint hihi!
Eftersom att de flesta av mina vänner tog studenten samtidigt eller yngre syskon som gjorde det så var det mest släkt som kom för att fira mig. Men när alla hade kommit plingade det på dörren och jag gick förvånat för att öppna, och blev ännu mer förvånad när Andreas och Anders stod i dörren haha! Mina "gamla" (de är trots allt unga) teateledare från när jag var mindre. Har knappt haft någon kontakt med dem alls de senaste åren så man kan ju lätt säga att det blev lite chockartat haha! Men gud så jag skrattade, de är i en klass för sig alltså! (:
Kvällen började med förfest hos Amanda och senare drog vi oss mot BMB för den slutgiltiga studentfesten! Hade det jätte roligt hela kvällen verkligen men blev något otaggad där ett tag. Men det hade sina orsaker...
Allt som allt så blev det en helt underbar dag med bästa klassen i världen, IDR07A!
satt precis och kollade på utklädnadsshowen, fan vad roligt vi hade, tårarna rinner nu haha :(

*stolt student 2010*

I'm so tired of being here
Suppressed by all my childish fears
And if you have to leave
I wish that you would just leave
Your presence still lingers here
And it won't leave me alone

These wounds won't seem to heal
This pain is just too real
There's just too much that time cannot erase

When you cried I'd wipe away all of your tears
When you'd scream I'd fight away all of your fears
And I held your hand through all of these years
But you still have
All of me

You used to captivate me
By your resonating light
Now I'm bound by the life you left behind
Your face it haunts
My once pleasant dreams
Your voice it chased away
All the sanity in me

These wounds won't seem to heal
This pain is just too real
There's just too much that time cannot erase

When you cried I'd wipe away all of your tears
When you'd scream I'd fight away all of your fears
And I held your hand through all of these years
But you still have
All of me

I've tried so hard to tell myself that you're gone
But though you're still with me
I've been alone all along

When you cried I'd wipe away all of your tears
When you'd scream I'd fight away all of your fears
And I held your hand through all of these years
But you still have
All...of me
All...of me
All...of me
All.........

http://www.youtube.com/watch?v=_tCoDtqZo14

Nu är det verkligen inte långt kvar till studenten, 12 dagar om jag inte har räknat helt galet. Och fram till dess händer det en massa roliga saker som jag verkligen ser fram emot. Äntligen är skolan över efter 12 års arbete. Jag kan inte med ord beskriva hur skönt det känns verkligen, känslan av att stå där på vagnen kommer att vara obeskrivlig.. I veckan har vi utklädnadsshow och det kommer bli så jävla roligt verkligen. Trots att man kommer skämma ut sig totalt när man står där på scenen och uppträder för hundratals människor så känns det inte som att det gör så mycket. Det är bland de sista sakerna vi gör tillsammans så varför inte göra det ordentligt liksom hehe! Kommer bli gaaalet,
Idag vaknade jag ganska sent men det berodde på att jag inte somnade förens vid halv sex i morse. Jag kunde helt enkelt inte somna, det kändes som att mitt huvud var fullproppat med tankar och frågor som bara ville ut. Jag pratade i telefon i nästan 2 timmar, så jävla skönt att jag har dig vid min sida! Saknar dig så vännen <3
Just nu befinner jag mig i en rätt jobbig situation. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra. Det blir för mycket helt enkelt. La mig i solen nu på eftermiddagen och läste lite, det var riktigt skönt vill jag lova. Nu har jag precis hjälpt mamma med maten och snart ska jag bege mig till gymmet. Jag har bestämt mig och jag ska lyckas!
Slänger nog in ett inlägg lite senare, har allt för mycket tankar i mitt huvud..
Tjaarå!

en evig längtan, <3

jag älskar dig <3