Liitenbrunett

Slog på lite musik och mös ner mig med datorn i knät nu när jag kom hem från mötet jag hade i morse. Det första jag får se när jag loggar in på facebook är en text som fick mitt hjärta att svida och tårarna att rinna..
Vart finns gud när han låter ett barn dö? Vart finns gud när han lämnar en mamma, pappa och syster kvar?!
En olycka händer inom loppet utav en sekund, den kan förändra allt och tiden går aldrig att spola tillbaka..
Ännu en gång blev jag dramatiskt påmind av vikten att inte ta sina nära och kära för givet. Man kan aldrig ge någon för mycket kärlek och att någon dag stå där och känna att man inte gav allt vill nog ingen..
Men vad som än händer så går livet vidare, frågan är bara vad man väljer att göra med det!
Det kan låta grymt, men jag vet att det är så, för jag har sett människor resa sig ur de djupaste vatten.
Det handlar inte om att glömma och gå vidare, det handlar om att acceptera och lära sig leva!
Vad nog många inte vet är att jag har en storebror, i himlen..
Mina föräldrar förlorade deras första barn, genom att titta på dem så förstår jag att hur meningslöst livet än tycks vara och hur hopplös vardagen än ser ut, så går livet vidare, oavsett vad..
Men jag skulle ljuga om jag sa att det vore utan komplikationer, blod, svett och tårar..

Nu kom min underbara syster in genom dörren med en sallad från Vivaldi. Så ska sätta mig ner och prata lite.
Senare drar vi en runda på gymmet innan det är dax för jobb.
Puss