Sjuka nattliga tankar..

Sedan får man väll tolka "sjuka" hur man vill men jag syftade då mest på att jag faktiskt är sjuk. Och har varit det enda sedan vi kom hem från Kos. På tal om det så kommer kosinlägget upp i morgon istället fixat och klart!
Nu har jag hostat, varit täppt i näsan, tappat rösten och haft ont i hela kroppen enda sedan jag kom hem från Kos. Någonting säger mig att allting inte står rätt till så jag ska uppsöka läkaren på fredag..
Har väll fått någon livsfarlig djungelfeber som mina söta små vänner snällt nog tror, känns redan bättre!
Hostan gör att jag inte kan sova om nätterna och det börjar verkligen gå mig på nerverna, är så sjukt trött..
Men de senaste dagarna har mitt huvud även fyllts med en mäng tankar som verkligen inte underlättat mina försök att sova. Det är så himla mycket just nu och jag känner mig så otroligt vilsen mitt upp i allt, NU känner jag mig liten..
Jag vill bara falla tillbaka i ett par armar som jag vet tar emot mig och inte släpper taget förens jag kan stå igen. Jag har både letat och hoppats på att de armarna ska leta upp mig med det verkar vara ett omöjligt faktum inser jag. Det sägs att så länge man letar hittar man inte det man vill ha, utan det är när man väntar som det kommer till en. Men jag vet inte om något av det stämmer riktigt faktiskt.
Kalla mig depp eller vafan ni vill men nu är jag så himla less på det här verkligen, usch!
Jag förstår inte vad det är jag gör som får folk att tro att det är okej att ta mig för givet och utnyttja mina känslor. För det är exakt hur de två senaste åren har sett ut. Jag har hamnat på botten, tagit mig upp. för att sedan hamna där igen. Om det lilla jag begär är för mycket så vill jag inte vara med längre..
För det här är sjukt och jag är så fruktansvärt less.
Man kan ta ett bakslag och ställa sig upp igen, men om man aldrig hinner ställa sig upp blir det kämpigt att hålla sig kvar. Och det är där jag befinner mig nu, bakslag efter bakslag..
Men någongång vänder det även för mig, önskar bara att jag slapp alla idioter och tiden där i mellan,!
Snart är det min tur, det måste det vara, men kanske inte just nu..
Remember, big girls dont cry!
/ Linda


Denna låt har spelats här heela dagen vill jag lova. Den har väll egentligen inte så mycket med inlägget att göra som man kan tro utan jag tycker att den är grymt skön bara. Enjoy!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0