Sitter hemma, hos sebbe!
Good morgon sunshines,!
Har precis vaknat upp efter några få timmars sömn nu på morgonen. Sov i princip ingenting i natt då jag hela tiden vaknade och somnade om, somnade om och vaknade. Höll på att bli gaalan vill jag lova!
I natt var jag verkligen patetisk, men jag kände mig så himla lite och ensam verkligen.
Visst, jag är ganska liten med mina (sist mätta) 157 ½ cm men jag är verkligen inte ensam. Dock kunde jag inte slå bort den känslan och det gjorde det omöjligt att sova. Jag sov inte ens ensam till och med..
Fast jag tror inte att den fysiska ensamheten har så mycket att göra med den psykiska ensamheten.
Jag vet att man kan känna sig ensamast i världen trots att man har tusentals människor runt om kring sig. Samtidigt som man kan känna sig som minst ensam när man faktiskt är ensam.
Klurigt det där, jag tror att det finns två sorters "ensam", hoppas någon förstår vad jag menar..
Sitter hemma hos Sebbe (hoppas att ni som konstaterat ordet "hemma" är nöjda nu !!!!) och funderar på hur jag ska lägga upp dagen. Behöver glida ner på stan en snabbis för att fixa en sak, sedan skulle det vara perfekt om jag kunde träna en sväng.
Senare ikväll blir det iaf att åka med pappa på info om jobbtjänster på nya Ikea.
Ikväll ska jag även sova HEMMA, åååh vad det där irriterar mig (!!)
Det var ett tag sedan nu och jag saknar mina päron och lillsis mycket. Saknar även min underbara säng.!
Vill bara förklara vad som irriterar mig. Om du förtillfället sover hos din pojk/flickvän (och gör det i princip hela tiden) och har varit ute på ärenden för att sedan återvända dit.
Är det konstigt om man säger hem då?
Eller måste man förklara att man sover hos sin pojkvän och att det är hem till honom man ska.
Jag förstår inte ens hur folk orkar lägga ner energi på att ens bry sig. Sebbe sa nämligen igår att det är många som har kommit till honom och reagerat när jag har sagt eller skrivit hem. Men come on bitches!
När ni ska dra en sleepover hos en vän efter att ha umgåtts med folk en kväll så säger väll inte eran vän,
- "Jag ska hem och hon ska hem till mig" !?
Utan man säger väll bara
- " Vi ska hem" ?!
Eller? Jag vet inte? Det kanske var ett dåligt exempel men jag hoppas att ni förstår vad jag menar..
Jag är så fruktansvärt jävla less på allt snack, jag menar, det måste väll finnas något bättre att göra än att disskutera och reflektera över hur jag använder ordet hem. Blir fan mörkrädd..
Jag förstår inte ens varför jag lägger ner energi på det här, men jag antar för att det är så jävla mycket snack hela tiden och det börjar verkligen påverka mig vare sig jag vill eller inte..
Efter det rena helvetet som varit så är jag inte så stark som jag önskar att jag vore, än..
Nu ska jag ta och ringa Elin en sväng och sedan ta mig ner på stan i äckelvädret, uscha!
Love Linda
Har precis vaknat upp efter några få timmars sömn nu på morgonen. Sov i princip ingenting i natt då jag hela tiden vaknade och somnade om, somnade om och vaknade. Höll på att bli gaalan vill jag lova!
I natt var jag verkligen patetisk, men jag kände mig så himla lite och ensam verkligen.
Visst, jag är ganska liten med mina (sist mätta) 157 ½ cm men jag är verkligen inte ensam. Dock kunde jag inte slå bort den känslan och det gjorde det omöjligt att sova. Jag sov inte ens ensam till och med..
Fast jag tror inte att den fysiska ensamheten har så mycket att göra med den psykiska ensamheten.
Jag vet att man kan känna sig ensamast i världen trots att man har tusentals människor runt om kring sig. Samtidigt som man kan känna sig som minst ensam när man faktiskt är ensam.
Klurigt det där, jag tror att det finns två sorters "ensam", hoppas någon förstår vad jag menar..
Sitter hemma hos Sebbe (hoppas att ni som konstaterat ordet "hemma" är nöjda nu !!!!) och funderar på hur jag ska lägga upp dagen. Behöver glida ner på stan en snabbis för att fixa en sak, sedan skulle det vara perfekt om jag kunde träna en sväng.
Senare ikväll blir det iaf att åka med pappa på info om jobbtjänster på nya Ikea.
Ikväll ska jag även sova HEMMA, åååh vad det där irriterar mig (!!)
Det var ett tag sedan nu och jag saknar mina päron och lillsis mycket. Saknar även min underbara säng.!
Vill bara förklara vad som irriterar mig. Om du förtillfället sover hos din pojk/flickvän (och gör det i princip hela tiden) och har varit ute på ärenden för att sedan återvända dit.
Är det konstigt om man säger hem då?
Eller måste man förklara att man sover hos sin pojkvän och att det är hem till honom man ska.
Jag förstår inte ens hur folk orkar lägga ner energi på att ens bry sig. Sebbe sa nämligen igår att det är många som har kommit till honom och reagerat när jag har sagt eller skrivit hem. Men come on bitches!
När ni ska dra en sleepover hos en vän efter att ha umgåtts med folk en kväll så säger väll inte eran vän,
- "Jag ska hem och hon ska hem till mig" !?
Utan man säger väll bara
- " Vi ska hem" ?!
Eller? Jag vet inte? Det kanske var ett dåligt exempel men jag hoppas att ni förstår vad jag menar..
Jag är så fruktansvärt jävla less på allt snack, jag menar, det måste väll finnas något bättre att göra än att disskutera och reflektera över hur jag använder ordet hem. Blir fan mörkrädd..
Jag förstår inte ens varför jag lägger ner energi på det här, men jag antar för att det är så jävla mycket snack hela tiden och det börjar verkligen påverka mig vare sig jag vill eller inte..
Efter det rena helvetet som varit så är jag inte så stark som jag önskar att jag vore, än..
Nu ska jag ta och ringa Elin en sväng och sedan ta mig ner på stan i äckelvädret, uscha!
Love Linda
saknar min säng
och min myshörna
och min pappa
och min mamma
och min syster
Kommentarer
Trackback
