Lite nattliga tankar,

Usch vad det är ensamt och kallt här utan min älskling bredvid mig. Kunde inte somna så jag plockade upp datorn i sängen och råkade klicka hem lite kläder ifrån Nelly. Blev en del på rea och en del på ordinarie pris men det blev inte alls farligt dyrt faktiskt, hur skönt som helst! Dock var det dåligt med storlekar tyckte jag...
Pratade en sväng med Sebbe när han och Tobbe var tillbaka på hotellet lite så där lagom väldigt onyktra.
Sjävklart var de tillbaka sist av alla och Tobbe hade tydligen blivit hotad med utkastning om han inte slutade dricka haha, så jäävla illa! Sebbe var dock inte så farligt onykter utan var hur gullig som helst, min pluppis!
Tobbe däremot skrek bara en massa obetydligt i bakgrunden haha..
Ska bli fint att se hur de mår imorgon då de först ska ta tåget till Köpenhamn och sedan flyga till Thailand.

Jag har fått en och samma fråga säkert hundratals gånger de här dagarna, och den ekar ständigt i mitt huvud.
- "Men gud, är du inte orolig?!"
Men nej, det är jag faktiskt inte!
Jag litar på min pojkvän så jag förstår inte varför ni inte gör det?!
Det sårar mig att höra att ni tror att han skulle gå bakom min rygg.
Ni som känner Sebbe vet att han aldrig skulle ta ett sådant stort steg och bli tillsammans med en tjej, om det inte vore för att hon faktiskt var väldigt speciell för honom. För alla vet att Sebbe inte är någon förhållandetyp,!
Så många gånger jag har fått höra samma kommentar och sett samma förbluffande uttryck i folks ansikten.
- "Jag trodde aaaaldrig att Sebbe skulle skaffa flickvän"
Nee det trodde nog inte han heller!
Men nu står han här med en flickvän som han faktiskt älskar (!)
Ögonblicket då Sebbe uttalade det ordet, ja han var faktiskt först, så stannade mitt hjärta. För mig är ordet älskar ett oerhört stark ord som inte borde användas på det sätter det gör idag. Det är så betydelsefullt!
Kärlek är någonting som växer fram och det gör också känslan av att älska någon.
Ni får själva gissa vad jag svarade hi.

Så nej jag är inte orolig, men jag skulle fortfarande uppskatta att slippa höra den frågan!
Jag känner ett oerhört lugn som Sebbe har hjälpt mig att bygga upp, tack äldkling!




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0